❤︎Ravenquenn❤︎
Ravenqueen "The Queen" är ett prydligt Tinker sto som såg det varma år 2000 i Valedalesjön underbara sommar. Hon föddes med sin vackra vita svans och svart vita man, hon är ett skäck med en bläs. The Queen är nog den hästen jag var stoltast över och kan många tricks. Jag jobbade på en cirkus förut och det var min cirkus skönhet. TheQueen älskar frihetsdressyr och det har hon gjort i hela hennes liv. Hon har alltid varit nära mig för hon har inte haft nån att vara med förutom sin mamma. När man rider på henne känns det som man sitter på ett lugnt, stort, svartvitt, fluffigt moln. Hon gillar inte så mycket att tävla, men hon gör sitt bästa. Hon har inte gillat att vara så mycket utanför Valedale och Valedalesjön så hon har inte upptäckt världen ÄN.
The Queen växte upp i Valedalesjön ensam förutom sin mamma. Det var ingen som tog hand om dom utan dom var vildhästar. När jag tog en ritt med Josefin mot Firgrove så tog vi Valedalesjöns vägen. Då såg jag The Queen leka i vattnet när hennes mamma titta på. Jag gick närmre och lät mamman lukta på min hand. The Queen var rädd och gömde sig bakom mammans ben. Jag kollade in i The Queens ögon och såg tusentals minnen och blev livrädd inom mig. Det var något magiskt med henne. Jag gav henne en blick som betydde "Får jag titta på ditt föl?". Mamman som litade på mig backade sakta undan så The Queen kom fram. Jag blev nästan livs förälskad i henne. Hon gick blygsamt fram till mig och tillslut luktade hon på mig. Jag tog fram en bit morot ur fickan som jag tänkte ge till Josefin och sträckte fram handen igen. Först blev hon livrädd för moroten men mamma puttade försiktigt tillbaka henne till mig. Hon luktade på moroten och åt blygt upp den. Jag hörde hur Josefin fnysa bakom mig och tänkte henne säga "Det där är ju min morot!". Det var då jag märkte det. The Queen hade börjat beta och det kom magiskt glitter ifrån gräset hon åt. Jag gick närmre och det var då jag insåg. Jag behövde bevara dessa underliga hästar så ingen tog dom. Varje dag höll jag på att komma till dom och mata dom. Jag höll på tills The Queen var 13 år gammal. Men en dag kom jag till dom och hittade inte mamman. Jag blev först ledsen och gick fram till The Queen och började klappa henne. Jag var där nästan i timmar och bara klappade. när ja gick hem kändes det som om allting skulle förändras. Några veckor senare och jag kom dit. men några jägare hade följt efter mig och såg den magiska hästen. Jag kände att det var för tyst och började långsamt vända mig om. Jag såg att det stod 3 jägare bakom 2 träd, och började springa. Jag bad The Queen börja springa med och hon galopperade fortare en förut. Plötsligt kände jag att jag snubblade på en rot som stack upp ur marken. Det var då det mest fantastiska saken i mitt liv kom fram. The Queen stannade upp även om jägarna var nära oss och visade ett täcken som betydde "Hoppa upp på min rygg!". Jag skyndade mig så fort jag kunde. Att galoppera på hennes rygg var en dröm som jag aldrig trodde skulle finnas. När vi hade galopperat ifrån jägarna saktade vi ner och jag gick av, jag gav henne en stor kram och sa "Tack!". Den dagen bestämde jag mig att The Queen skulle kunna prova träns. Jag kollade om jägarna var kvar men dom hade gett upp och gott iväg, så jag sprang hem och hämtade ett lila träns. När jag kom fram till The Queen tittade hon först underligt på den, men när hon hade luktat på det så blev hon lugn. Jag höll upp grimman och The Queen gjorde magi så hon fick på det. Jag började att leda runt henne i Valedalesjön och tillslut kunde jag rida barbacka. Jag övade hela veckan och när veckan var slut kom jag på att jag behövde prova med sadel och schabrak. Jag tog med mig träns, sadel och schabrak och gick dit. Jag satte först på tränset. Sedan satte jag försiktigt på schabraket men The Queen var lugn och lät mig sätta på sadeln. När jag satte på sadeln var det som om hon inte märkte nånting. Jag spände till sadelgjorden men The Queen spände inte ut magen som Josefin brukar göra. Jag räknar högt till tre så The Queen ska veta att jag kommer sätta mig upp i sadeln. "Ett…två…tre!" sa jag och satte mig upp i sadeln. Jag kände mig majestätisk och provade att trycka med benen och hon började skritta lugnt och fint, jag tryckte igen och hon började trava ljudlöst, tillslut tryckte jag igen och jag kände vinden i mitt hår. Det kändes som vi var ostoppbara och att vi kunde göra vad som helst. I slutet av veckan bestämde jag att jag skulle ta med henne till stallet. Jag gick lugnt och försiktigt ner för backen till Valedale och ignorerade alla personer som tittade på mig och The Queen. Jag ställde henne i en tom spilta bredvid Josefin. Jag lät dom nosa på varandra igenom spiltorna och sadlade av The Queen. Nästa dag tog jag ut hästarna i hagen och det såg ut som om dom lekte precis som föl. Nu är du min Ravenqueen, nu är du min.
The Queen växte upp i Valedalesjön ensam förutom sin mamma. Det var ingen som tog hand om dom utan dom var vildhästar. När jag tog en ritt med Josefin mot Firgrove så tog vi Valedalesjöns vägen. Då såg jag The Queen leka i vattnet när hennes mamma titta på. Jag gick närmre och lät mamman lukta på min hand. The Queen var rädd och gömde sig bakom mammans ben. Jag kollade in i The Queens ögon och såg tusentals minnen och blev livrädd inom mig. Det var något magiskt med henne. Jag gav henne en blick som betydde "Får jag titta på ditt föl?". Mamman som litade på mig backade sakta undan så The Queen kom fram. Jag blev nästan livs förälskad i henne. Hon gick blygsamt fram till mig och tillslut luktade hon på mig. Jag tog fram en bit morot ur fickan som jag tänkte ge till Josefin och sträckte fram handen igen. Först blev hon livrädd för moroten men mamma puttade försiktigt tillbaka henne till mig. Hon luktade på moroten och åt blygt upp den. Jag hörde hur Josefin fnysa bakom mig och tänkte henne säga "Det där är ju min morot!". Det var då jag märkte det. The Queen hade börjat beta och det kom magiskt glitter ifrån gräset hon åt. Jag gick närmre och det var då jag insåg. Jag behövde bevara dessa underliga hästar så ingen tog dom. Varje dag höll jag på att komma till dom och mata dom. Jag höll på tills The Queen var 13 år gammal. Men en dag kom jag till dom och hittade inte mamman. Jag blev först ledsen och gick fram till The Queen och började klappa henne. Jag var där nästan i timmar och bara klappade. när ja gick hem kändes det som om allting skulle förändras. Några veckor senare och jag kom dit. men några jägare hade följt efter mig och såg den magiska hästen. Jag kände att det var för tyst och började långsamt vända mig om. Jag såg att det stod 3 jägare bakom 2 träd, och började springa. Jag bad The Queen börja springa med och hon galopperade fortare en förut. Plötsligt kände jag att jag snubblade på en rot som stack upp ur marken. Det var då det mest fantastiska saken i mitt liv kom fram. The Queen stannade upp även om jägarna var nära oss och visade ett täcken som betydde "Hoppa upp på min rygg!". Jag skyndade mig så fort jag kunde. Att galoppera på hennes rygg var en dröm som jag aldrig trodde skulle finnas. När vi hade galopperat ifrån jägarna saktade vi ner och jag gick av, jag gav henne en stor kram och sa "Tack!". Den dagen bestämde jag mig att The Queen skulle kunna prova träns. Jag kollade om jägarna var kvar men dom hade gett upp och gott iväg, så jag sprang hem och hämtade ett lila träns. När jag kom fram till The Queen tittade hon först underligt på den, men när hon hade luktat på det så blev hon lugn. Jag höll upp grimman och The Queen gjorde magi så hon fick på det. Jag började att leda runt henne i Valedalesjön och tillslut kunde jag rida barbacka. Jag övade hela veckan och när veckan var slut kom jag på att jag behövde prova med sadel och schabrak. Jag tog med mig träns, sadel och schabrak och gick dit. Jag satte först på tränset. Sedan satte jag försiktigt på schabraket men The Queen var lugn och lät mig sätta på sadeln. När jag satte på sadeln var det som om hon inte märkte nånting. Jag spände till sadelgjorden men The Queen spände inte ut magen som Josefin brukar göra. Jag räknar högt till tre så The Queen ska veta att jag kommer sätta mig upp i sadeln. "Ett…två…tre!" sa jag och satte mig upp i sadeln. Jag kände mig majestätisk och provade att trycka med benen och hon började skritta lugnt och fint, jag tryckte igen och hon började trava ljudlöst, tillslut tryckte jag igen och jag kände vinden i mitt hår. Det kändes som vi var ostoppbara och att vi kunde göra vad som helst. I slutet av veckan bestämde jag att jag skulle ta med henne till stallet. Jag gick lugnt och försiktigt ner för backen till Valedale och ignorerade alla personer som tittade på mig och The Queen. Jag ställde henne i en tom spilta bredvid Josefin. Jag lät dom nosa på varandra igenom spiltorna och sadlade av The Queen. Nästa dag tog jag ut hästarna i hagen och det såg ut som om dom lekte precis som föl. Nu är du min Ravenqueen, nu är du min.